År 1925 bildades Uppsala Studentförening för Nationernas Förbund och snart bildades liknande föreningar i Stockholm, Lund och Göteborg. Dessa bildade tillsammans Sveriges Akademiska Förening för Nationernas Förbund, vilken i sin tur var medlem i Internationella Universitetsfederationen för Nationernas Förbund (FUI), med säte i Genève. År 1935 bröt dock de skandinaviska akademiska NF-föreningarna med FUI och dess lokalföreningar bytte namn till “Utrikespolitiska Föreningen”. Några år senare, 1939, bytte även det svenska centralförbundet namn till Sveriges Akademiska Förbund för Utrikespolitik (SAFU). Många lokalföreningar upphörde med sin verksamhet under Andra världskriget, varvid centralförbundet upplöstes.

Utvecklingen efter andra världskriget

Utrikespolitiska föreningen i Uppsala (UF) grundades efter kriget som Sveriges första officiella FN-förening för studenter den 18 februari 1948 under namnet Studentföreningen Mellanfolkligt Samarbete (SFMS). Hösten 1954 antogs namnet Utrikespolitiska föreningen. Föreningen var en av många föreningar som bildades i anslutning till den nya världsorganisationen Förenta Nationerna (FN) och dess folkrörelse World Federation of United Nations Association (WFUNA). Mycket tyder dock på att föreningen har rötter ända tillbaka till slutet av 1800-talet, men denna period vet vi inte så mycket om.

 

Föreningen var, och är än i dag, en partipolitiskt och religiöst obunden organisation med huvuduppgiften att upprätthålla en seriös bevakning av och väcka debatt kring utrikespolitiska eller andra internationella frågor. I stadgarna stödjer sig föreningen på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt Europakonventionen. Verksamhet har genom åren bedrivits inom ramen för dessa stadgar, men med varierad utformning. Föreningens medlemstal och ekonomi har varierat starkt genom åren, mycket p.g.a. varierande intresse för utrikespolitik hos studenterna.

Under de första åren, från 1948-1960, låg tonvikten i föreningens verksamhet på arrangemang av föredrag, debattaftnar, studiecirklar samt skrivande av resolutioner och samarbete med liknande organisationer. Under denna tid talade bland andra författaren Per-Anders Fogelström, den förre franske konseljpresidenten Pierre Mendès-France, Dagens Nyheters chefredaktör Herbert Tingsten samt författaren Per Wästberg för föreningens medlemmar. Föredrag har således varit ett återkommande inslag i föreningens verksamhet genom åren och sedan Mr. Henry Osbornes, MP från Birmingham, inledningstal över temat “World Government- is it possible?”, har många mer eller mindre kända personer talat inför UF:s medlemmar.

 

I skuggan av den politiska turbulensen

Under det politiskt medvetna 60-talet kom bland andra Israels utrikesminister Abba Ebans, professor C. Frankel från USA och Senegals president Leopold Senghor på besök. Dessa föredragshållare väckte dock heta känslor, som helt i linje med tidsandan ledde till demonstrationer och direktaktioner. Föreningen hade 1968 1660 medlemmar, vilket fortfarande är ett rekord. Under 70-talet gick det dock lugnare till och tonvikten i föreningens verksamhet låg främst på anordnandet av studiecirklar, vilka oftast fokuserade på ekonomiska frågor men också på feminism och kvinnofrågor. Föreningen gästades icke desto mindre av prominenta gäster – bland andra Olof Palme, Günter Wallraff, Alva och Gunnar Myrdal samt Islands statsminister Olafur Johannesson?

Under 80-talet sjönk medlemsantalet drastiskt och föreningen hamnade i kris. Som tur var vände trenden i mitten av 80-talet. Till de större projekten under 80-talet hör anordnandet av en serie föreläsningar och paneldebatter samt temanummer i föreningens tidning Uttryck kring ämnet “Fred i Europa”. 1985 beslutade sig UF också för att lämna Utrikespolitiska Föreningarnas FN-Förbund (UFFN) sedan man tappat förtroendet för UFFN:s styrelse och dess skötsel av riksorganisationens medel. UF gick också ifrån den strikt utrikespolitiska inriktningen och tog för första gången upp miljöfrågor på programmet, helt i enighet med den rådande tidsandan. Den 23:e april 1988 anordnade UF en jubileumsfest för firandet av UF:s födelse.

 

Växande intresse för UF

Under 90-talet förstärktes åter intresset för utrikespolitik. Med Utrikesdepartementet, Uppsala universitetet och Sida (Swedish International Development Agency) som de största bidragsgivarna inleds en stabil period i föreningens ekonomi. Studiebesök till bl.a. Sveriges televisions utrikesmagasin “8 dagar” anordnades och föreningstidskriften Uttryck utvecklades. FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali och sedan Kofi Annan talade inför UF:s medlemmar, vilket inspirerade till att UF för första gången genomföra två FN-rollspel. Ett FN-rollspel är en simulation av arbetet i en FN-församling. Ordföranden för det större rollspelet var den f.d. folkpartiledaren Bengt Westerberg. Den 25 april 1998 firade UF 50- års jubileum.

I början av 2000-talet låg medlemsantalet relativt stabilt runt 300-strecket. Sedan några år tillbaka har dock intresset för föreningens verksamhet vuxit, och medlemsantalet likaså. I dag består verksamheten fortfarande av föredrag och de vanligaste gästerna är politiker, journalister och akademiker. Ämnena följer två eller tre teman som är olika för varje läsår. De är knutna till de bidrag som föreningen årligen erhåller från bland andra Utrikesdepartementet och Sida (Forum Syd), Folke Bernadotteakademin och Olof Palmes minnesfond, men i bland hålls även föredrag utanför dessa teman. Varje år anordnas också en studieresa, som har blivit något av en tradition. Som exempel på resemål kan nämnas FN:s högkvarter i Genève, Oljeberget i Jerusalem, Vitryssland, Iran, universiteten i Ljubljana, Zagreb och Bologna, Turkiet, New York, Ukraina och Uganda. Föreningens tidskrift Uttryck kommer sedan 2006 ut fyra gånger per år och är en viktig del av UF:s nuvarande verksamhet. 2006 startade UF även Radio UF som sänder en gång i veckan på Studentradions frekvens.

 

Organisatoriskt har det också skett en del förändringar. Styrelsen har bantats ned till förmån för arbetsgrupper som gör det möjligt för ett större antal medlemmar att delta aktivt i föreningens verksamhet. Den 20 april 1997 var Utrikespolitiska föreningen i Uppsala med om att tillsammans med de utrikespolitiska föreningarna i Göteborg, Umeå, Lund och Växjö bilda Sveriges Utrikespolitiska Föreningar (SUF), ett samarbetsorgan för landets samtliga utrikespolitiska föreningar. Samarbetsorganet fungerade dock relativt dåligt, och 2006 inleddes ett arbete med att stärka samarbetet föreningarna emellan. Den 5 maj 2007 grundades så Utrikespolitiska förbundet Sverige (UFS), med säte i Uppsala. UFS huvuduppgifter är att stärka medlemsföreningarna (i dagsläget nio stycken) samt anordna ett utrikespolitiskt konvent. Det första konventet hålls i april 2008 på Södertörns högskola.

Utmärkelser

År 2004 tilldelades Utrikespolitiska föreningen i Uppsala Martin H:son Holmdahl-stipendiet för föreningens arbete med mänskliga rättigheter. Motiveringen löd:
”Ni får stipendiet för ert långvariga och av starkt engagemang präglade arbete för mänskliga rättigheter och internationell förståelse bland Uppsalas studenter och övriga intresserade. Ni har i ert ideella arbete visat stor initiativkraft och brett kunnande om mänskliga rättigheter, som utvecklats inte minst genom årliga studieresor och det senaste årets engagemang för mänskliga rättigheter i Turkiet, i anslutning till landets närmande till Europeiska Unionen.”

I dag har Utrikespolitiska föreningen i Uppsala
cirka 1000 (15/11/07) medlemmar.
920 (10/10/07)
750 (30/09/07)
650 (15/09/07).