Varför ska man gå med i redaktionen?

Att vara med och göra tidningen Uttryck kan vara ett jättebra sätt att få utlopp för sitt intresse för att skriva och för utrikespolitik. Att skriva en artikel medför att man lär sig mycket om ett visst ämne. 

Det finns också mycket annat man kan göra i redaktionen, som att fotografera, illustrera, göra layout, korrekturläsa, diskutera journalistik och hitta annonsörer.

 

Att skriva för Uttryck är även ett ypperligt tillfälle att mjukstarta en eventuell karriär som journalist. Dels är det värdefullt att kunna hänvisa till att man tidigare har skrivit för en tidning, dels finns det goda möjligheter att bli ”upptäckt” av intresserade redaktörer och mediebolag. För tillfället läser två mediebolag Uttryck på jakt efter unga, drivna skribenter, och tidningen skickas ut till Sveriges ledande tidningar och organisationer.

 

Under året ordnar redaktionen även aktiviteter för redaktionens medlemmar med fokus på journalistik. Detta kan vara workshops, besök av journalister eller studiebesök, men även sociala sammankomster som fester, middagar eller fika.

 

Vad ska man skriva om?

 

Uttryck ska liksom UF i övrigt försöka väcka intresse kring utrikespolitiska frågor. Tidningen är öppen för alla som vill bidra. Skriv om vad som helst som rör utrikespolitik! Välj ämne efter ditt eget intresse.

Om du vill skriva men har svårt att komma på en idé kan du alltid vända dig till redaktörerna för tips. Redaktionsmötena är också ett ypperligt forum för att diskutera olika frågor och få inspiration till kommande artiklar. 

Varje nummer har ett tema, vilket innebär att vi försöker rikta fokus på en särskild fråga. Från och med verksamhetsåret 2011-12 ska alla artiklar på något sätt anknyta till temat. 

Uttryck kommer ut fyra gånger om året. Därför är det bra att ta upp saker som är relevanta en längre tid.

Under året kommer även en storsatsning att göras på webbtidningen, vilket innebär att två webbredaktörer kommer att ansvara för att webbtidningen uppdateras kontinuerligt.

Vikten av vinkeln

När man funderar på artikelidéer är det mycket viktigt att tänka på vilken vinkel texten ska ha. Vinkel innebär att man snävar ner sitt ämne för att texten inte ska bli för allmän. En artikel bör till exempel inte handla om Kina eller om terrorism. Att vinkla texten innebär istället att man kanske skriver om homosexuellas rättigheter i Peking eller om terrorism i Norge före och efter Osloattentaten.

Hur ska man skriva?

Det finns många sätt att skriva på. Uttryck har tidigare innehållit allt från argumenterande krönikor och analyser till intervjuer och reportage. Vi hoppas att tidningen ska fortsätta att vara varierad och lämnar därför åt skribenten att själv bestämma hur hon eller han ska skriva. 

Men samtidigt blir texten ofta bättre om man medvetet väljer ett sätt att skriva på. Och detta kan vara svårt. Ta därför gärna hjälp av redaktionens andra medlemmar. Diskutera och utbyt idéer. Det går också jättebra att mejla oss redaktörer om du har en fråga, så svarar vi så gott vi kan.

Notis

Notisen är den mest komprimerade tidningstexten – kort men informativ. 
Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna vad?, var?, när?, vem?, hur? och varför?

 

Reportage

Reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan skrivas i jag-form. 
Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj. 
Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial.

 

Krönika

Krönikan är en personlig reflektion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius, Liza Marklund.

 



Intervju

Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Såväl bakom en kort notis som bakom ett långt reportage ligger ofta en intervju – på telefon eller ute på plats. 
Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck (på journalistspråk “pratminus”): – Jag vill ha längre sommarlov, säger Måns Månsson.

 



Personporträtt

Här är intervjun med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt. 
För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av den intervjuade kan reportern tala med några människor i intervjupersonens omgivning – föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner.

 

Recension

I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur och konst. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor. 
En välskriven recension uppfyller tre syften:
 att informera om att en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller, 
att förmedla recensentens personliga åsikt,
 att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring den senaste vågen av ungdomsböcker om fotboll.

 

Bildreportage

Ett bildreportage består föga förvånande främst av bilder. Här är det bilderna som är den huvudsakliga berättaren och texten bör vara kort och bara kompletterande informativ.

 

Hur lång får en artikel vara?

 

I Uttryck finns allt från små notiser till längre reportage. Tidningen blir roligare om den innehåller texter av olika längd. Anpassa längden efter vad du vill berätta, men tänk också på att det ofta är många som vill skriva i tidningen och att vi har begränsat utrymme

 

Några tumregler vad gäller texters längd:

Notis: 50-100 ord
Krönika: 400-600 ord
Recension: 300-500 ord
Debattartikel: 300-500 ord
Intervju: 400-800 ord
Kort artikel: 300-500 ord
Mellanartikel: 500-900 ord
Lång artikel: 900-1400 ord
Jättelång artikel (som förmodligen är för lång för pappersupplagan): 1 400-

Formalia

Det första du ska tänka på avseende formalia är att inte designa din artikel själv, det försvårar bara layoutarbetet. Texter ska skrivas i Times New Roman, 12 punkter. 

På uppdrag av vår grafiska formgivare ska styckesindelningen bestå av indrag och inte av blankrad, då tidningen inte innehåller blankrader. Förkortningar för ord (till exempel, på grund av) ska skrivas ut. Vad gäller förkortningar av organisationsnamn är det upp till artikelförfattaren om de ska skrivas ut eller inte. Det räcker dock med att skriva ut förkortningen en gång. Tänk på att antingen skriva ut förkortningen eller en förklarande text (UF, en studentförening som sysslar med utrikespolitiska frågor) om förkortningen är relativt okänd. 

Siffror skrivs med bokstäver mellan ett och tolv, 13 och uppåt skrivs med siffror. Ordet “procent” skrivs med bokstäver.

 Det finns ett antal ord som kan stavas på flera sätt. För att få konsekvens vill vi att ni stavar: mig, dig, ner… Använd svenska “e-post” istället för “e-mail”. Vid intervjusvar används talstreck (–). Var noga med att inte använda bindestreck (-).

 

Bilder

 

En artikel är inte en artikel utan bilder. Grundregeln är att bilder inte ska ses som kompletterande utan som en del av artikeln. Bilder är en del av berättelsen! Har man inga egna bilder kan man leta efter dem på sidor som WikiCommons eller Flickr.com (var noga med rättigheterna) eller be om en illustration. Inga artiklar är klara utan bilder.

 

Checklista arbetsprocessen

 

1. Idéer

På det här stadiet skickar man in sina idéer till redaktörerna och diskuterar dem. En idébeskrivning bör se ut lite som en baksidestext på en film eller bok. Viktigt är att nämna innehåll, förväntad längd, typ av text samt bildidéer. Vi accepterar inte idéer utan bildidéer.

 

2. Utkast

Under utkaststadiet bollar man texten med redaktörerna och redaktionen. I början fokuserar vi främst på övergripande feedback kring textens innehåll och upplägg, medan stavfel och dylikt görs sist.

 

3. Färdig text

Är din text färdig? Då bör den innehålla följande element:

– Rubrik

– Ingress på max 200 tecken (observera att ingress inte är samma sak som inledningen).

– Helt färdig brödtext

– Underrubriker

– Bildtexter

– Eventuella faktarutor

– Bilder eller illustrationer

 

4. Publicering

När din text är helt färdig och godkänd av redaktörerna kommer den publiceras i Uttryck. Luta dig tillbaka, känn dig nöjd och glöm inte att komma på releasefesten!